ellenforsberg

Jag är sjuk... jag förstår inte hur jag hela tiden kan vara sjuk. Jag brukar aldrig bli sjuk men det här året känns det fan som om jag har varit sjuk 100 gånger. Jag skäms lika mycket varje gång jag ska ringa till jobbet och sjukanmäla mig. Det känns dumt och som om jag vore en 17 åring som ljög om att hon var sjuk för att hon dagen innan hade festat för hårt eller för att få lite ledigt. Men nej så är det ej, för här ligger jag i kungsholmen och min hals och mitt bröst bränns så jag dör, hostar gör jag också. Men det som är värst med att vara sjuk, det är faktiskt att behöva ligga och vila. Jag blir rastlös fort och tror att jag är frisk så jag kan gå till jobbet eller göra nått annat fast jag egentligen inte borde. Sen några veckor senare så ligger jag där ingen, bara för att jag inte kunde ligga i sängen en extra dag för att bli helt frisk.

Men idag tog jag mig helt själv ifrån centralen till stadshagen, jag börjar få koll på den underjordiska labyrinten.. Däremot tycker jag fortfarande inte om den blåalinjen, den är längst ner och det är kallt och läskigt. Jag och mamma gick sedan ner mot stan och jag åt sushi, yummi! Sen gick vi hem och jag sov i några timmar. Vilket antagligen är anledningen till att fortfarande är uppe trots att klockan är halv ett och jag borde sova eftersom jag ska upp klockan sju för att känna om jag är redo att gå till jobbet eller ej. Ganska onödigt eftersom jag vet svaret redan nu. Men jag måste ändå upp och ringa igen... usch vad jag skäms.

Vilket också är lite konstigt för varför skäms jag över att vara sjuk? Alla blir väl fan sjuka någongång, sist var jag magsjuk och vad skulle jag göra, gå till jobbet och vara en spyfluga? Och nu, ska jag gå runt och låta som om jag var en 80 årig kärring som har kedjerökt sig igenom hela sitt liv?
NEJ det ska jag ej, jag ska sluta skämmas, vill dom inte tro mig är det faktiskt deras problem! SÅDESÅ

Sen är det marknad i kholm, jag flyr för mitt liv. Öltält, uteliv + mig ligga själv sjuk och orolig= inte en glad ellen. Så nu i sthlm behöver jag bara oroa mig för att jag är i sthlm men allt jag kan göra är att ligga hemma. buhuuhuhuh!


ps, jag skulle kunna fortsätta skriva lika mycket till men jag antar att ingen skulle läsa det då. Så godnatt

/ellen