vad var det nu vi sa?
För några månades sen trodde jag att det skulle hjälpa att radera alla minnen, bilder och bara glömma. Över ett halvår senare har jag fortfarade inte glömt och jag förstår inte vad jag gör för fel, jag har ju fan prövat allt. Men ni förstår att jag har fan blivit klok för nu har jag kommit på att det bästa sättet är att bara acceptera och vara glad över det som varit. Och jag ler faktiskt när jag tänker på det, så varför vill jag glömma det?
För att gå vidare måste man acceptera att det alltid kommer finnas.
Just därför ska man inte ångra saker. Det spelar ingen roll hur mycket man ångrar, det kommer ändå inte bli ogjort.
Jag tänker vara glad för den tiden som har varit men samtidigt ser jag fram emot den som kommer.
Oj, har jag vuxit upp....?
för att den är bra
