ellenforsberg

Klagandet är ett måste. Jag sitter i soffan död febrig och tjock i halsen, fick sluta fyra från jobbet idag. Det var nog lika bra!
Jag känner mig helt slut, min vision om att jobba plugga festa och ha ett leende på läpparna hela tiden börjar efter två veckors tid vissna bort.

Det året som varit har inte varit lätt därför kan jag inte låta bli att le när jag faktiskt tänker på att i morgon är jag 18 och kan lämna allt som har med 17 bakom mig. om jag skulle beskriva mitt år skullle det bli; full, gråt och jobb. Mitt 18 års år ska vara; nytt, jobb och skola.
Men samtidigt vill jag inte att året ska ta slut, för det känns som om alla minnensom jag inte vill glömma är så långt borta.


klagklag, nu måste jag handla mat!