ellenforsberg

Ellen e säger "KNÄPP MIN KNAPP KNÄPP MIN KNAPP"

Ibland undrar man vad folk har innanför deras pannor.. Johanna och Jacob var världens sötaste och hämtade mig ifrån jobbet idag vid tre. Enough is enough. Jag har tagit skiten, men inte längre, sålänge man vet vad man har gjort och inte så kan ingen annan komma och säga någonting annat. Ta inte skiten om den inte är din.

Puss min finfina vän <3

Biljetten bokad hem till katrineholm i morgon, yäääh! Slutar halv två så kvart över två går mitt x2000 som jag endast betalade 30 spänn för tack vare min älskade resegatani, jag älskar när sj fuckar upp det och måste betala tillbaka. MOHA!
Iallafall ska jag försöka med en springtur innan vi styr förfest hos mig i morgon. Tänkte att vi kör brakfester varje helg nu innan jag flyttar, hi! Plus att BECCA kommer, så jävla party det kan bli.

Idag fick jag vara "själv" på jobbet, alltså ingen annan som satt och kollade så jag gjorde rätt det var ganska awesome och visst kanske jag glömde skriva typ datum på dagsschemat men då var det bara att öppna dokumentet skriva dit och skriva ut nya. Ja duktig Ellen. Med andra ord känns allt sådär ganska helt ok bra nu. :)

Jag har all tid i världen här uppe men ändå bloggar jag aldrig. Jag har inte lust, precis som jag inte har lust med någonting alls. Idag låg jag i soffan ifrån fyra till åtta då jag äntligen tog mig själv i kragen och gick ut på en timmes promenad vid kristineberg.
Det känns så konstigt att komma till ett nytt jobb, inte veta någonting och inte fatta någonting av alla program osv. Det tar tid att lära sig, tid jag inte är vad vid. Jag är van vid att kunna precis allt, för på vfo kan jag nästan allt och jag kan göra det bra. Att pendla mellan ett jobb man är super på och ett annat man inte kan är fruktansvärt frustrerande, speciellt för en perfektionist som mig.
Det känns också väldigt dumt att inte ha min lägenhet, vänner eller vardagsrutiner här. Skit dumt faktiskt, vart ska jag gå till tandläkaren, frisör och gym? Saker som är så självklara i hemstaden men inte alls lika klart när man kommer till en ny stad.

Positivt: Jag har fått höra att jag är en trevlig person vilket alltid uppskattas :)
Jag har hittat en ny promenadrunda
Jag uppskattar mina vänner och familj mer när man inte har dom runt sig
Inser hur mycket jag lärt mig på vfo
BECCA SKA BO HOS MIG HELA HELGEN. PAARTYYY SOM FAN! (Har inte träffat henne sen studenten= sakna som fan!!)

Ps. det där med exel är fan inte lätt ska ni veta...ds.
Kan någon snälla ge min 1,5 miljon så jag kan köpa den här fina bebis lägenheten.(jag önskar mig den i födelsedagspresent ;))

Tiden går så fort och allting förändras hela tiden. Jag kan inte fatta att det var över ett halvår sen, vad har vi gjort under tiden? I år är det 92ornas år alla går åt sina egna håll och skapar en framtid. Jag blir så ledsen att du inte får vara med om det. Det är också konstigt att vissa dagar känns det som om det var igår och vissa dagar är det så långt borta. Vi tar hela tiden upp kontakten med vänner vi inte hört av från ett tag, men vart är du när jag tänker ringa och ta en catch up?
 jag saknar dig

Trött, ont i huvet, sliten! I morgon är det kalas i Katrineholm och sen en pang utång med favvon men först lite sol på fredhällsbadet, sweet. Jag har fått en rosa liten resväska som jag ska ha när jag pendlar mellan sthlm och Katrineholm, en sån hård med fyra hjul. Perfekt, i'm gonna need it.. På måndag börjar jag tio på sst. Ingen vila i mitt liv inte, nej det blir två värdefulla helgdagar på vfo och i Katrineholm.

Puss

Kan inte bestämma mig för om jag kommer sakna Katrineholm eller inte. Det tar ju ett tag att sätta sig in i en ny stad osv. Men jag hoppas det blir bra. Nu har jag bestämt mig, jag kommer sakna katrineholm, min lägenhet, mina vänner. Tanken redan nu får mig att sakna, men ingen har dött av lite saknad :)

                                    

När jag kom hem ifrån jobbet idag var jag helt slut. Det är så mycket att tänka på i dom här tiderna, så mycket som ska fixas. I morgon ska vi säga upp min fina älskade lägenhet vilket verkligen suger. Jag älskar min lägenhet och har precis börjat bo in min på riktigt.
Väldigt många frågor som; vart ska jag göra av mina saker? Hur kommer det gå med jobbet? Kommer jag klara av att flytta hem till mamma och det lilla rummet UTAN garderober? Småsaker som blir stora i min hjärna.
Jobbet är deltid fram till september vilket innebär att jag kommer ha kvar mina helger på vfo och kommer vara en hel del i katrineholm, jag överger er inte helt. Det känns jätte skönt, att jag bara inte sticker utan att jag faktiskt tar små steg. För det är faktiskt ett stort steg. Nytt jobb ny stad, nytt boende, nya ansikten. En stor förändring som kan bli katastrof eller hur bra som hellst. Jag tror att det blir super, jag tror på jobbet och på mig själv, det här kommer jag fixa, precis som med allt annat.
Jag ser fram emot att få lära mig nya saker, få nya utmaningar och nya mål, att ge allt man har bara för att man vill. Så taggad, samtidigt som jag inte har några förväntningar (mer än på mig själv)

Jag ska absolut inte klaga. Jag har fått ett jobb jag verkligen vill ha och jag får flytta till storstaden. Boende har jag ju och har även väldigt bra förutsättningar. Nu ska jag se till att göra ett hell of a job.